KONTAKT MED MÅLSMAN

ELEVS TILLRÄTTA-
FÖRANDE

ELEVERS FRÅNVARO

• Anmälan
• Registrering  
• Elevers ledighet

Indraget studie-
bidrag vid skolk 

Kommunikationsproblem

REAGERA

• över droger
• mot rasism och
  främlingsfientlig-
  het

Likabehandlingsplan

Mentors ansvar:

• stödja elevens studieplanering
• följa upp elevens studieresultat
• följa upp elevens frånvaro
• klassrådsverksamhet
• information

Mentors uppgifter:

• ta emot information om vilka elever som riskerar/har fått IG
• påminna de elever som resterar med kurser
• bevilja ledighet
• regelbundet kontrollera elevers frånvaro och i de fall det behövs 
  omgående vidta åtgärder och kontakta hemmet
• ge råd beträffande kursval (individuellt val, valbara kurser)
• ha individuella samtal
• genomföra utvecklingssamtal minst 1 gång/termin samt
  dokumentera i individuella utvecklingsplanen (IUP)
• studieplaner
• varje vecka delge eleverna innehållet i vecko-PM
• via Frånvaroprogrammet bevaka elevers frånvaro
• minst en gång per månad rapportera elevens frånvaro till hemmet
• vid behov kontakta hemmet, rektor och/eller elevvårdspersonal
• delta i klassråd
• vara föredragande i klasskonferenser
• leda uppföljningsmöte vid kommunikationsproblem
• livskunskapsfrågor

Mentorer ska ha ökat stöd. En särskild pärm finns framtagen.
Särskilda mentorsträffar ska ordnas där rektor och elevvårdspersonal 
träffar programmets mentorer. Mentorskapet är också en naturlig del 
i utvecklingssamtalen.  Det bör läggas större resurs där vi på förhand 
vet att det blir problem.

KONTAKT MED MÅLSMAN 

Skolan har ansvaret för den första kontakten med målsmännen. 

Det är ett självklart önskemål att denna kontakt ska få en naturlig 
form men ändå inte kännas påträngande. Det är väsentligt att kontakten 
kommer snart efter läsårsstarten och ger målsmännen känslan av att 
våga ta förnyad kontakt när anledning finns.

Enligt gymnasieförordningen skall målsman till elev under 18 år 
informeras varje termin om elevens kunskapsutveckling och studiesituation 
(utvecklingssamtal).

ELEVS TILLRÄTTAFÖRANDE (GyF 6:21-22)

21 §. Om en elev har begått en mindre förseelse eller uppträtt 
olämpligt, skall läraren på lämpligt sätt uppmana honom att ändra 
sitt uppförande. Om han inte bättrar sig skall läraren försöka 
utreda orsaken till beteendet.
    Läraren får visa ut en elev från undervisningslokalen för högst
återstoden av pågående undervisningspass.

22 §. Om en elev gjort sig skyldig till upprepade förseelser eller 
fortsatt olämpligt uppträdande eller en allvarligare förseelse skall
rektor försöka utreda orsaken till beteendet. Vid behov skall skol-
läkare och annan företrädare för elevvården medverka vid utredningen.
    Med ledning av vad som framkommit vid utredningen skall rektor
försöka få eleven att bättra sig. Rektor får därvid tilldela eleven en 
skriftlig varning.
    I fråga om elever som inte fyllt 18 år och inte heller ingått 
äktenskap skall vårdnadshavarna snarast underrättas om åtgärd
som avses i andra stycket. 

ELEVERS FRÅNVARO

Anmälan 

A. Sjuk hela dagen

Anmäl mellan kl 06.00 - 09.00 till receptionens röstbrevlåda
tfn 0383 - 975 06.

Frånvaroanmälan ska ske för varje dag.

Efter kl. 09.00 lägger personal i receptionen in frånvaroanmälan
i Dexters närvaroprogram.

Undervisande lärare registrerar närvaron varje dag i närvaroprogrammet
från tidigast kl. 10.00.

B. Sjuk under dagen i skolan

1. Kontakta mentor och anmäl behov av att gå hem.
2. Om inte mentor är anträffbar anmäls sjukdom till någon annan lärare
    i programlaget.

Sen ankomst

Sen ankomst noteras i närvaroprogrammet.

Observera att all frånvaro från skolans verksamhet som inte
anmälts enligt A och B markeras som ogiltig.

C. Ledighetsanmälan

All ledighet från skolan begärs i förväg hos mentor. Fastställd blankett
för ledighetsansökan ska användas.


Registrering

Undervisande lärare ska ovillkorligen registrera frånvaron via skolans 
frånvaroprogram.

Hur frånvaron ska registreras finns beskrivet i den lärarmanual som varje
lärare ska ha ett exemplar av.

Observera att all frånvaro ska registreras.

• Aktiviteter som skolledningen kallar till och/eller annonserar i PM.
• Aktiviteter där eleven representerar skolan.

Exempel på dessa är: konferenser, projektgrupper, kurser, 
elevrådsmöten, skolidrottstävlingar.

Obs! Besök hos skolsköterska, studie- och yrkesvägledare och kurator
ska ej noteras som frånvaro. Elevvårdspersonal och studie- och 
yrkesvägledare sänder antingen med bekräftelse på besöket eller för
liggare över besöken. Således kan även i det senare fallet besöken
bekräftas.

Endast sådan frånvaro, som godkänts av skolan är giltig. Om elev  
har eller haft frånvaro, som inte godkänts av skolan, skall mentorn
snarast kontakta eleven och hemmet. Frånvaron ska noteras som
ogiltig.

Mentorn ska hålla sig kontinuerligt underrättad om elevens närvaro i
skolan och vid behov konsultera skolans kurator, skolsköterska eller
studie- och yrkesvägledare.

Elevers ledighet

Om en elev behöver ledighet från skolarbetet för enskilda angelägen-
heter får mentorn bevilja högst tre dagar i följd och sammanlagt högst sex
dagar per läsår, om inte annat följer av andra stycket. Rektor får bevilja
eleven ledighet för enskilda angelägenheter för den tid som rektor bestämmer.

Om en elev behöver ledighet enligt första stycket för att fullgöra sin 
värnplikt, fattas beslut om ledigheten alltid av rektor.

Om det finns särskilda skäl, får rektor i mindre omfattning befria en elev
från undervisning vissa lektioner eller från annat skolarbete. Av  6:e kap
arbetsmiljölagen följer att en elev som utsetts till elevskyddsombud ska
få den ledighet från lektioner och annat skolarbete som behövs för
uppdraget. Detta gäller också elev som deltar i elevrådsarbete
eller dylikt. Rektor beslutar om sådan ledighet.

Rektor får medge en elev befrielse från undervisning i ämnen i vilka 
eleven undergått särskild prövning.

Lov för körkortsutbildning ges i följande fall

- halkkörning
- uppkörning och s k uppskrivning, d v s avslutning på teoriperioden enl
  det nya systemet.

Lov ges för semesterresor tillsammans med familjen (föräldrar). En 
förutsättning för lov är att eleven sköter sin skolgång.



Indraget studiebidrag vid skolk

Centrala studiestödsnämnden (CSN) har beslutat att "upprepad
korttidsfrånvaro i väsentlig omfattning" ska rapporteras till CSN om 
skolan inte längre bedömer att studierna bedrivs på heltid.

Innan diskussion om indraget studiebidrag är aktuell skall problemet
med bristfällig närvaro i skolan "istället bearbetas på alla tänkbara sätt
som den studerande, skolan, föräldrarna och andra kan komma på".

"Skolans rapport till CSN om att en elev inte längre studerar på
heltid, måste därför ses som ett uttryck för att de vuxna kring eleven
uttömt alla tänkbara alternativ till lösningar och inte längre kan ta
på sitt ansvar att till CSN rapportera att heltidsstudier bedrivs".
Skrivelse från CSN 1995-10-12

Heltidsstudier  

"Med heltidsstudier avses i studiehjälpssammanhang att den studerande
använder hela sin arbetstid till studier och att han eller hon kontinuerligt
deltar i undervisningen. Det förhållande att omfattningen av studierna i 
skolförfattningarna anges i form av gymnasiepoäng, avspeglas således 
inte i CSN:s föreskrifter om studiehjälp.

CSN:s skrivelse 1997-08-22, CSN 1995:10, 1997:11

Rutiner vid hög frånvaro/indraget studiebidrag

Se bilaga Information om risk för indraget studiebidrag vid 
fortsatt ogiltig frånvaro  

Kontakt med hemmet, när eleven är myndig.

Huvudregeln är sekretess och tystnadsplikt gentemot elevens föräldrar.

Uppgift av känslig karaktär, som omfattas av elevvårdssekretess, är olämpligt 
att diskutera med föräldrarna utan elevens samtycke. 





Uppgifter om eleven som är offentliga, dvs inte omfattas av sekretess, t ex 
frånvaro, betyg, rektorsvarning eller elevvårdsbeslut kan lämnas ut

• på förälders begäran
• på skolans eget initiativ, efter att eleven själv har haft möjlighet att 
  lösa sina skolsvårigheter.

Arbetsgång:

1. Eleven har huvudansvaret för sin skolgång och ska därför först ha möjlighet att 
    själv lösa sina skolsvårigheter i kontakt med mentorn.
2. Om inte detta räcker kan skolans elevvårdspersonal kontaktas.
3. Om ingen förbättring sker kan föräldrarna lämpligen upplysas om det som är offentligt.

Lämpligen föregås föräldrakontakten av en EVK. Beslut i EVK är offentliga och ett sätt att öppna upp för information till hemmet är därför att fatta formella beslut i EVK. Vem som helst i personalgruppen kan ta hemkontakt när en uppgift är offentlig. Ett bra sätt är ändå att alltid komma överens om vilka uppgifter som ska lämnas till hemmet och av vem. Eleven bör informeras om hemkontakt. Kontakt med hemmet bör framför allt tas när eleven bor hemma och föräldrarna därmed har möjlighet att påverka sitt barns skolgång.

Dessa riktlinjer överensstämmer med skolans anvisningar om hemkontakt vid varning för indraget studiebidrag se Rutiner vid hög frånvaro/indraget studiebidrag (p.3 Frånvaro i Elevvårdspärmen)

Se bilaga Samtycke 

Effekter av indragen studiehjälp

I samband med att CSN ändrar sitt beslut om studiehjälp sänds ett
meddelande till försäkringskassan. Förutom indragen studiehjälp kan
familjen drabbas av indraget eller minskat flerbarnstillägg och 
indraget eller minskat bostadsbidrag. En ensamstående förälder 
kan förlora det förlängda underhållsstödet och barnet sin rätt till 
barnpension.

Vem beslutar - CSN eller skolan?

CSN beslutar om studiestöd ska lämnas eller inte. När skolan rapporterar 
att en elev inte är heltidsstuderande ges elev/förälder alltid tillfälle att yttra 
sig. Därefter tar CSN beslut.

REAGERA 

Över droger

Misstankar kring elevers eventuella drogmissbruk ökar. Vi har egna
funderingar, eller också kommer misstanke från annat håll. Vi vet också
att hasch- och narkotikaanvändandet är så pass utbrett att det finns all
anledning att ta allvarligt på rykten och misstankar.

All personal på skolan måste veta att vi ska reagera och att 
det är OK att reagera över misstänkta situationer, elever 
som förändras etc.

Handlingsplan

• Reagera vid "akuta" situationer t ex lukt av lösningsmedel, alkohol, 
  om någon elev verkar påverkad. Viktigt för fortsatt handläggning att 
  reaktionen kommer direkt.

• Reagera vid förändrat beteende, försämrade skolresultat, slöhet,
  rykten om elev.

• Ta kontakt med din rektor för diskussion om hur vi går vidare. 

Se Alkohol- och drogpolicy för Njudungsgymnasiet. 


Mot rasism och främlingsfientlighet

På vår skola tar vi bestämt avstånd från rasistiska/nazistiska märken/
symboler som enligt svensk lag är förbjudna och rubriceras som hets
mot folkgrupp.

Tag omedelbart kontakt med skolledning eller kurator om du som elev 
eller personal, ser någon på vår skola som bär dessa märken/symboler. 

Berörd rektor genomför tillsammans med mentor ett samtal med eleven, 
eleven uppmanas att omedelbart ta bort märket/symbolen.

Eleven informeras om att skolan gör en polisanmälan. Är eleven under 
18 år meddelas hemmet att polisanmälan har gjorts.

Känner du dig osäker på hur du skall förhålla dig eller agera vid olika 
rasistiska yttringar, vänd dig till kurator eller din rektor. 

Enskilda elevers aktioner, mot elev, eller elevgrupper är inte under 
några omständigheter acceptabla. 

Förbud mot all kränkande behandling

Riksdagen har nyligen fattat beslut om förbud mot diskriminering och 
annan kränkande behandling av barn och elever. Den nya lagens syfte
är att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns
och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund
av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder
förbjuds i förskolan, skolan och vuxenutbildningen. Lagen innebär också
att barn och elever får ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling,
som exempelvis mobbning. Lagen omfattar alla verksamhet som beskrivs
i skollagen: förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, grund- och 
gymnasieskola samt kommunal vuxenutbildning. Lagen träder i kraft
den 1 april 2006.

Inget barn och ingen elev ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt
skydd. Verksamheterna ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat
arbete för att förhindra och motverka alla former av kränkande behandling.
Varje verksamhet ska ha en likabehandlingsplan. I den ska planerade
åtgärder redovisas. Den ska ses över och följas upp varje år. Planen ska
vara ett "levande" dokument i den meningen att den ska användas som ett 
aktivt verktyg i den dagliga verksamheten. Om skyldigheten att upprätta en 
likabehandlingsplan inte genomförs blir huvudmannen skadeståndsskyldig.

Förbud mot diskriminering

Det är en rättighet för barn och elever att inte bli diskriminerade eller kränkta
på annat sätt. I lagen införs därför ett förbud mot diskriminering.

Direkt diskriminering: Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom
särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunder som 
lagen omfattar, det vill säga kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder.

Indirekt diskriminering: Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom
att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de får en
i praktiken diskriminerande effekt.

Förbud mot annan kränkande behandling

Alla kränkningar är inte diskriminering, men all kränkande behandling
måste förhindras. Trakasserier är ett vedertaget begrepp i diskriminerings-
sammanhang och är alltså kopplade till diskrimineringsgrunderna. Det är
därför nödvändigt att skilja mellan trakasserier och annan kränkande 
behandling. I lagen införs därför ett förbud mot annan kränkande behandling
för att täcka in alla former av kränkningar.

Förbud mot repressalier

I lagen införs också ett förbud mot repressalier. Med detta menas att om
ett barn eller en elev har anmält någon ansvarig person för kränkande
behandling eller medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen
så införs ett förbud att bestraffa barnet eller eleven som en följd av detta.

Skyldighet att utreda och åtgärda

När ett barn eller en elev påtalar att hon eller han har blivit utsatt för 
trakasserier och annan kränkande behandling ska huvudmannen utreda
och förhindra fortsatt kränkning.




Skadestånd

Genom den nya lagen får barn och elever förbättrade möjlihgeter till 
skadestånd vid såväl diskriminering som annan kränkande behandling.
Skadestånd kan utgå om ansvariga i verksamheten inte följer lagens
bestämmelser.

Vilka ser till att lagen följs?

Skolverket och ombudsmännen. JämO, DO, HomO, HO, ska utifrån sina 
ansvarsområdet se till att lagen följs. Skolverket har ett särskilt ansvar för 
den nya lagen genom att ett barn- och elevombud för likabehandling ska
tillvarata det enskilda barnets och elevens rättigheter. Ombudsmännen
och barn- och elevombudet får rätt att föra skadeståndstalan för ett barn
eller en elev.

Barn- och elevombud för likabehandling

Barn- och elevombudet har i uppgift att tillvarata det enskilda barnets och
elevens rätt i frågor som inte faller på ombudsmännen. Det vill säga annan
kränkande behandling. Förbudet gäller uppträdanden gentemot barn och 
elever från ansvariga inom verksamheten, men inte befogade tillrättavisningar 
som har till syfte att upprätthålla ordning och en god miljö för barn och elever. 
De flesta handlingar och beteenden som ryms inom begreppet "annan 
kränkande behandling", till exempel misshandel, ofredande och olaga hot, 
är brottsliga gärningar även om de begås av underåriga.

Det är barnet eller eleven som avgör om beteendet eller handlingen är 
kränkande. Barn- och elevombudet ska dessutom informera om lagen, ge råd
beträffande lagens tillämpning och hjälpa barnet eller eleven till rätt 
ombudsman i fall ombudet inte själv åtar sig ärendet.

Likabehandlingsplan, se bilaga.